16 dagar till start...

Det blir ett par långpass till denna vecka sedan är det bara till att släppa på träningen så hundarna blir rejält motiverade att springa, samt att göda upp dem ett par kg, så det finns energi i kropparna innan start. De får dubbel ranson Eucanuba mot normalt och en rejäl skvätt sälolja på morgonen. Till kvällen får de en skiva Fodax. De har nu vilat ett par dagar och det märks på hundarna att aptiten finns där.
Till dags dato har hundarna tränat 2235 kilometer, så i runda slängar kommer de att ha 230 mil innan start - Ni som har följt denna blogg vet att min målsättning var 200 mil innan start, så då är i varje fall det första målet uppfyllt. Mål nr 2, är ju att starta och det borde ju inte vara så svårt att uppfylla! Värre blir det att hinna till Röros innan banketten som är mål nr 3.
40 mil är en bit, och det är först när man ser spårens beskaffenhet och tävlingsvädret som man kan spika den slutliga strategin. Att vi ska lyckas med att komma fram - självklart! (tror och hoppas jag det,,,). Jag vill ändå vara tydlig med att poängtera målsättningen som just är att genomföra loppet. Till de som inte känner till Samojedens dragegenskaper och kanske tror att den är konkurrenskraftig mot de hundar vi "tävlar" kan jag göra liknelsen att jag med mina Samojeder ställer upp i ett travlopp där de övriga tävlar med varmblodshästar och jag kommer till start med kallblod. Men även om vi inte "tävlar" så är förberedelserna inför starten ändå lika omfattande som om vi "tävlat". Inköpslistan är diger och rymmer allt från inköp av dragselar, sockor, spannlina, snöankare, ankare för ledarhundarna, extra nacklinor, extra clips, belag till släden, vindsäck "Järven Extreme", Trangias lägerkittel & färgburk för byggnation av 1 st "hundkök", första hjälpen-kit, signalljus och kläder och mat till mushern och massor av praktiska funderingar - T ex - hur mycket snacks går det åt. Rutinerade förare som Nisse Uppström snacksar sina hundar med 125 gram varannan timme... - Låt se, 8 snackstillfällen/dygn * 4 dygn * 8 hundar * 125 gram = 32 kg snacks! Jaha, vad kostar laxen månntro?? Är det billigare att göra egen snacks med sälolja - men sälolja skickar de inte från Norge då det är olagligt att importera sälolja till EU... Kanske jag köper och ber dem skicka till Mårten Holland så kan han ta med till Röros eller ska jag byta till ister istället? Å hur kommer hundarna att gilla torrfoder under tävlingen etc. etc...
Hmmmm... det var lättare att bara träna på och samla mil. Hittills under januari månad har de travat ihop 36 mil och förra veckans skörd uppgick till lite drygt 17 mil fördelade enligt
Må 11/1 - vilodag, ti-vilodag- ons-vilodag, to-53 km, fr-48 km, lö-35km, sö-36km.
Själv har jag som vanligt cyklat tjugotalet timmar på min cykeltrainer till sportsändningarna som förberedelse till Femundlöpet och Polardistans. Jag har också samlat ihop 10 mil på skidor och nu då hundarna trappar ned på träningen kommande två veckor hoppas jag hinna med åtminstone 20-30 mil på skidorna så att jag i alla fall slipper träningsvärken efter skidturerna.

Håll tummarna för att vi får ihop all utrustning och håller oss friska... // Håkan N

200 mil och samtliga tikar har löpt!!!

Jag tror att genomtränade hundar får mer testosteron. Eller också är det samordningen av löpen som gjort denna löpomgång så minnesvärd. Med fem löptikar, samtliga våra tikar, på Bielkersmils kennel, har vi haft fullt upp med att hålla hanhundar från tikar under jul och nyårshelgerna. I hundgårdarna har tikarna strukit sig mot hundgårdsstängslet - De hanhundar som haft förmånen att ha platsen bredvid har skyndsamt kommit till uppvaktande och de hanhundar som haft otur att placerats på avstånd har ljudligt gjort oss uppmärksammad på denna orättvisa. Vi har haft ylande hanhundar, i hundgårdar, i stallet och inomhus. Givetvis har träningen blivit lidande och jag har "tvingats" till några extra vilodagar och de turer vi kört har inte blivit så långa som planerat eftersom mina ledarhundar av förklariga skäl inte alltid haft fokus på det som ligger framför... utan mer på de som jagar bakom... En annan nog så viktig anledning till kortare träningspass är att hanhundarna inte ätit som sig bör - de "deffar" sig, inte för att visa magrutor - men väl revbenen, som blir synliga och kanske att de imponerar på damerna i hundvärlden? - Vad vet jag?...

Just nu är det bara ledarhunden Spira som gick i löp den 31/12 som lockar hanarna - men jag har henne i led med Arija och så täcker jag upp med tikarna Sälka och Bielka i point så hon går skyddad i spets med en mur av tikar som effektivt håller hanarna på avstånd och träningen har återgått till normal nivå igen!

Årets sista vecka stannade på "beskedliga" 9 mil, de tre första passen var med släde i delvis djup snö - det fjärde med 4-hjulingen.

Må, 28/12 - 8 km, ti- vilodag, ons-22 km, to- 23 km, fr-vilodag, lö-37km, sö-vilodag.

Den första veckan på året inleddes med två vilodagar, sedan två dagar med släden, men då jag i 23 graders kyla åter stod med hundar och släde i vatten har den fortsatta träningen skett med fyrhjulingen ( det första passet på 3 mil med ett punkterat bakdäck f ö... och köldrekordet -27 grader.). Egentligen beror fyrhjulskörningen på att mitt längsta slädspår för Skunksläden endast är 7 km och det blir för enformigt med långturer.

Hittills denna vecka har vi avklarat 126,5 km och då återstår ett 24 km pass i kväll, så 15 mil fördelat enligt.

Må, 4/1 - vilodag, ti-vilodag, ons-17,5km, to-21km, fr-31km, lö-57km, sö-24km.

Med lite drygt två veckors träning kvar har vi med några mil passerat 200-milagränsen och samtliga tikar har löpt!!! Röros - här kommer vi!!!

Bifogar en bild med sträckta linor på 200-milaturen från igår.

Och en slädbild där nosen på Skunk-släden plöjer fram...

Kylslagna hälsningar från en lycklig Samojedmusher som upplevt fartvinden vid minus 27 grader!! / Håkan N

Grått Nytt Hår...

- Är precis vad jag får. Dels beroende på att militären tycks ha ett alldeles för stort anslag. Att de plogar den s k Ringvägen som går runt hela det militära övningsområdet som samtidigt är mina träningsmarker förstår jag, men att de dessutom har råd att ploga upp varenda liten väg inom området är för mig en gåta. På dessa innervägar där vi kört all höstträning har vi endast mött totalt två, (2) bilar under de uppskattningsvis 140 timmarna vi rullat fram med fyrhjulingen. Jag begriper inte att de har ett sådant överskott på kapital. Idag när vi rullade fram med fyrhjulingen fanns bara spåravtryck efter snöplogen och så småningom efter oss. Trist var det att se hur effektivt snöplogen ödelagt våra slädspår, där hundarna så tappert kämpat med släden för att dra spår några dagar tidigare. Som den pacifist jag anser mig vara kommer jag att lägga min röst på det parti som mest minskar de militära anslagen i kommande val! Då gör jag samtidigt en humanitär välgärning eftersom rekryterna troligtvis får fara fram på "vita Blixten" i mina slädspår :-).

Den andra anledningen till mina nya gråa strån är mina löptikar. På nyårsaftonen kunde jag se att även min ledarhund, Spira, sällat sig till löptikarnas skara som nu uppgår till samtliga 5! Det enda som i dagsläget är positivt med löptikar är att jag i a f slipper det till Femundlöpet och faktiskt så inspirerar det vår late hane, Nallo, till att dra som Wheeldog - han gör allt för att få komma i närheten av ngn av tikarna, t o m drar! Och billigt blir det då knappt någon av hanhundarna vill äta nu när det är som värst med löpen :-).

På Nyårsaftonen var det premiärtur med den nya släden - Skunk! Jag hade ett uppkört spår där jag startade turen och vi körde över en sjö för att sedan spåra ytterligare en spårslinga för att få till en knapp tremilsrunda. Släden gled kanon och det var härligt att stå där med 60-kg last i släden och styra med den aktiva styrningen. Anders Hörnlund ringde mig under turen för att önska Gott Nytt År. Han var naturligtvis nyfiken hur jag trivdes med den nya Skunken. Då hade jag precis påbörjat körningen på sjön och mina associationer gick till segling och jag beskrev det som att det var att stå och styra en segelbåt med rattstyrning. Det var tur att han inte ringde en kvart senare - för då hade hade "segelbåten navigerat på grund", eller rättare sagt jag hade styrt hundspannet genom ett område med s k stöpis. Där stod hundarna, släden och jag i dm-djupt vatten i en utetemperatur kring minus 10-15 grader. Det var bara en tidsfråga innan tassarna/tasskydden skulle frysa till is. Det gällde att snabbt som attan få fart på spannet så åtminstone slädmedana inte skulle frysa till. Resten av turen blev 2 km körning, stanna och pilla snö ur tassar, byta till de få tasskydd jag hade med som reserv, köra 2 km... Och naturligtvis när jag fått hyfsad ordning på tassar och tasskydd var det dags att köra tillbaka över sjön. Självklart lyckades jag hitta ett nytt område med lika mycket vatten, i vilket jag parkerade ekipaget. Men nu visste jag ju vad som väntade, och jag hade knappast kunnat välja en bättre metafor - "Att köra Skunken var som att segla med rattstyrning", :-).

Istället för att "segla" har vi inlett det nya hundåret med ännu en tur på fyrhjulingen...

Så till mina hundvänner/Bloggläsare önskar jag Roll on! // - Håkan N