Vecka 47...

Inte vet jag om det är den accelererande kodioxidmängden i atmossfären (381ppm, all time high sedan 650 000 år... och troligen de senaste 20 miljoner åren) som är orsaken till att vinterkylan ännu inte nått till Jonsbyn. November månad hade tills i fredags - den 20:de bjudit på 1 soltimme i Karlstad och jag vågar mig inte ens på att gissa antalet mm regn som fallit. Att planera träningen innebär att hålla koll på väderlek och temperatur - Inte för varmt och helst inte för mycket regnande heller - En genomvåt Samojed torkar nämligen inte upp över natten. Hittills har vi lyckats ganska så bra med att pricka in träningsturerna mellan regnskurarna och därför är mitt 11-spann endast halvfuktigt men dessvärre är de knappast rastypiskt vita längre, utan färgen får numer klassas som kamouflagegrå och de är knappt längre synliga i novemberdiset.
Milskörden v:a 47 (Må 16/11 - Sö 22/11) blev ändå fina 116 km fördelade på 17 km, vilodag, 33,5 km, 41 km, vilodag, 24,5 km, vilodag.
Så långt i november har vi skrapat ihop lite drygt 30 mil och totalt har de sprungit 124 mil denna säsong - inte illa!
Denna vecka har inletts med två vilodagar. I går tog vi en kvällstur på 17 km och idag har de gått ett dubbelpass. 17 km på morgonen och 18 km nu i kväll. Hundarna arbetar bra och de travar i ett jämnare men lägre tempo än tidigare. M a o så har jag inte haft några tokrusningar. Det kan bero på att inte ens viltet vill röra på sig när det är ett sådant gråväder som vi har för tillfället eller också kanske, kanske, att de börjar inse att jag menar allvar med träningen och att det lönar sig att hushålla på krafterna. Men förmodligen är det bara för att det är alldeles för varmt för att springa snabbare - 6 grader är inte optimalt för polarhundar...